När jag tittade på bilderna från den Engelska kusten där det tydligt syns hur vågorna bygger upp för oväder så blir min spontana tanke; "å vad skönt att vi inte är ute på långsegling nu..."I samma stund som jag tänker det så funderar jag en gång till om jag verkligen menade det...jag funderade också på hur människor som är och har varit på långseglingar har löst oväder som vi läst om....Jag kan säga att jag kommer rätt snabbt fram till att jag nog inte är så glad över det ändå!! När det går ut så tidigt och tydligt med varningar så hade vi fått ligga still i någon hamn eller gå in i god tid och söka skydda. Även de som hamnat mitt i det på havet och inte kunnat undvika har ju klarat sig de flesta och en del av mig känner adrenalinet pumpa bara av tanken på att försöka hitta skydd på båten inför oväder eller spänna fast oss och allt annat på båten i väntan på naturens krafter......
Det jag alltså slutligen kommer fram till är helt enkelt att jag hade hellre varit i båten långt borta än hemma i hösten och fortfarande fast i vardagens ekorrhjul....även om vi gör vad vi kan för att det ska snurra åt lite olika håll och kanske till och med studsa lite ibland ;-)
Men...istället sitter jag, Sanna, hemma vid mammas köksbord i Växjö, läser om ovädret och det stora bekymret är väl om jag kommer kunna ta tåget ner till Malmö och min Medicinska Yoga utbildning eller inte....Det jag vet är att det får hellre bli krångel eller inställ på morgonen så jag inte kommer ner alls än att det är mycket förseningar eller inställt när jag ska åka hem för det kommer jag nog ha svårt att stå ut med min smärtande nacke att sitta flera timmar på en station....så återigen...havet <3 För i min lilla värld så är det ju just nu så att när jag tänker att vi är iväg så har jag ju heller inte ont längre i min nacke...det är liksom bara poff, borta! Men, men ...ibland behöver man kunna drömma lite också för att stå ut här och nu för det är ju någonstans här och nu som tar oss framåt mot målet :-)
Nu har jag inte pratat med Svante på morgonen men jag är helt säker på att han delar denna tanken med mig om var han helst skulle vilja vara en dag som denna även om oväder väntas....
Jag ska ge mig ut på ett något mindre äventyr här strax och ta en promenad ner till stan, det kanske kan ta 40-50 min, och göra något jag undvikit senaste månaderna med min värkande nacke....gå till frisören. Men nu behöver jag göra något, det blir ju knappast inte roligare i höstmörkret, sjukskriven och ont med ett hår som ser ut som lite lätt kaos ;-) Jag ska gå till en vän med min andra vän...nackkragen med mig så får vi se om jag kan pigga upp mig lite. Känns helt galet att sitta här och behöva ladda med värktabletter för att kunna gå till frisören...hm...jobbig tanke, tillbaka till oväders tanken och långsegling, den var mycket bättre :-)
Här ligger vår Black Pearl tryggt idag i alla fall
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar