torsdag 28 maj 2015

Nä nu är det väl ändå dags för en sammanfattning av den fantastiska Yogaresan till Rhodos….

Ibland skjuter har jag en tendens att skjuta upp och skjuta upp saker…..det brukar oftast bero på en av två saker…..att jag känner ett stort motstånd till det eller att jag inte vet var jag ska börja.
Älskar havet <3

När det gäller att försöka sammanfatta den resa för livet som faktiskt yogaresan till Rhodos med Malin Berghagen var, så stämmer det inte på det sistnämnda.

För var börjar jag och hur begränsar jag mig när det finns sååå galet mycket att berätta??
Jag har fortfarande inte svar på det så vi får se vad detta inlägget slutar ;-) Men jag känner ändå att nu behöver jag göra det för att kunna skriva om allt annat som händer i våra liv fortlöpande vilket känts fel eftersom jag inte hade skrivit om resan än…hm…

Det som oroade mig mest med resan och gjorde mig mest nervös att resa själv så hör för första gången var hur jag på bästa sätt skulle ta mig från flygplatsen till hotellet?? Haha…ja, jag kan skratta åt det nu för det var hur smidigt som helst!! När jag kom utanför flygplatsen stod taxibilarna där och jag hade en lapp med hotellets namn. Snart möttes jag av en trevlig chaufför som tog min väska och lapp i värmen och skjutsade mig raka vägen till hotellet. Klart!! Så, ja, det där med att oroa sig för saker som inte hänt än bara för att man inte har kontroll är verkligen onödigt!!
Utsikt från hissen påväg till yogan där ute

Hur som helst så finns så mycket att berätta men jag tänker bara ta det i stora drag för annars får jag sitta här hela kvällen ;-) Å visst är det kanske en liten nackdel att jag valde att inte blogga något när jag var där för det blir ju så mycket sen efteråt…..men det var ju en del i mitt tänk att inte känna att jag var tvungen att var uppkopplad till internet o.sv. vilket var fantastiskt skönt när jag var på plats. Det blev mycket tid för reflektion och bra tankar.
Jennie, Camilla & jag på taket där vi yogade 

Jag hade ju ställt in mig på att inte anstränga mig för att hitta några att umgås med utan att det skulle gå bra och rent av vara skönt att få vara för mig själv mellan yogapassen. Samma tanke hade Jennie från Östersund och Camilla från Stockholm…..ändå var det något som gjorde att vi tre ganska tidigt drogs till varandra. Dessa två härliga tjejer gav veckan mer än jag någonsin hade kunnat föreställa mig innan jag åkte. Vi har skrattat lika mycket som vi har gråtit….Å som någon frågade mig när jag kom hem" varför gråter man egentligen när man yogar?" Öppnar man upp för sig själv och möter sig själv inåt så kommer väldigt mycket känslor upp och det blir nästan som att städa vinden :-) Under avslappningen kunde jag t.ex vid flera tillfällen känna hur en enorm känsla av tacksamhet fyllde hela mig vilket resulterade några gånger i leende och tårar. Mycket kan sägas om våra känslostormar men de var väldigt givande. Vi hade också ett så skönt klimat oss emellan. Vi åt frukost ihop, sen kände vi oftast att vi ville vara själva under dagen och efter eftermiddagsyogan gick vi ut och åt ihop för att tidigt landa på våra respektive rum för att reflektera över dagen.
En kväll på restaurang i Rhodos Gamla stan. Camilla, Jennie, jag & Annika

Yogan var härlig men ganska fysisk. Jag klarade mer än vad jag hade trott men det var också mycket tackvare att Malin pratade mycket om medveten närvaro och att känna in kroppen och dess begränsningar hela tiden. I början av veckan hade vi en åskoväder och lite kyligare luft någon dag efter det men de varma och fina dagarna så yogade vi ute på taket på hotellet, 8:e våningen. Så vackert och känslofyllt bara det. Efter det väntades en fantastisk frukostbuffé med alla grekiska härligheter du kan tänka dig! Inklusive bubbel! Ja du läste rätt! Bubbel till frukost!! Dricker inte du det varje dag ;-)

Vi hade alltså yoga på morgonen mellan 7.30-9.00 (i slutet på veckan sköt vi på det för att det skulle bli lite varmare på taket så då började vi 8 istället till 9.30) sen var vi lediga till 15.30 då vi hade yoga och workshop till kl. 18.00. Däremellan så tog jag och de flesta andra det rätt lugnt i solen vid poolen. Det var skönt att inte göra något särskilt däremellan utan bara vara med sig själv och sina tankar. För min del så handlade det även om att låta kroppen återhämta sig för att kunna klara det där som var lite mer än vad den var van vid utan att få mer ont. Det funkade faktiskt riktigt bra!


Malin då…undrar du säkert….Malin Berghagen var fantastisk yogalärare fylld av värme och när till bus och skratt men ändå med mycket intrigitet mellan yogapassen. Hon bjöd också i workshopsen mycket på saker från sitt eget liv positiva som negativa och tuffa. Vilket kändes lättsamt och härligt för det är ju faktiskt inte alls självklart med tanke på att mer eller mindre alla i hennes familj är kändisar….Men det gjorde både henne och hennes familj så mycket mer verklig och levande.
När någon i vår lilla trio bröt ihop och började gråta efter ett pass, ja då kunde Malin bara komma fram utan att säga ett ord och bara hålla om under tystnad. Det var fantastiskt skönt för i alla fall hade inte jag något som helst behov av att prata om det som kom upp det behövde bara få komma upp och ut och sedan var det bra med det. När det blev så så var det givetvis en trygghet och känna att Jenny, Camilla och jag hade varandra också om någon av oss sedan ville prata lite om det för det är ju inte alltid heller som man förstår det som kommer upp.

På torsdagen hade vi utflyktsdag. Då gick bussen högt upp i bergen där vi yogade i något gammalt kloster, gick genom ett öde gammalt hus och vi för första gången blev lite mer "kända" inför resten av gruppen (som förövrigt var 30 stycken inkl oss)…..Allt var så vackert och vi skulle fika innan vi åkte vidare och vi, långsamma som vi var kom sist i kön så när vi nästan precis hade satt oss så var det dags att åka vidare men vi gjorde ingen brådska vilket stressade Camilla Lebert Hirvi som är fd reseledare och nu gjorde allt för att hålla tidsschemat medan Malin hejade på oss att ta det lugnt i solen och ta den tid vi behövde. Efter det så var det så oavsett var vi stannade….fanns vi tre på bussen, ja då behövde Erik knappt räkna in alla för då var nog alla där :-D
Vi ett ställe där vi stannade så fick vi först gå genom en 150 m kolsvart tunnel med vatten upp på vaderna och med böjda armar nuddade man kanterna. Det var såååå häftigt! Det gick inte att se den som gick framför ens och så var vi några som började "humma"….för mig kändes det bara som att det var det jag skulle göra och då gjorde jag det…..när vi sedan närmade oss öppningen och man såg ljuset…ja det är så att jag fortfarande får rysningar! Vilken upplevelse!!


Efter det gick vi till 7 källor som rann så vackert. På vägen såg vi en enormt stor och vacker blomma…Malin fick sätta sig bredvid så det gick att se hur stor blomman var.

Sedan när det var dags att gå till bussen var vi såklart sist att samla ihop oss och några hade fint sagt att det saknades några i gruppen och Camilla Lebert Hirvi skrattade när hon såg att det var vi. Hon och Malin valde då att gå bakom oss tillbaka för säkerhetsskull….men….som om det hjälpte för där på marken upptäcker vi en liten/stor skalbagge som ligger mitt i stigen där alla gick…men han var ju lite färgglad med så vi var lite försiktiga med att röra den….detta ögonblicket lyckades Malin fånga på bild och skriva om in sin blogg…haha….hon skriver det så härligt….( du hittar hennes inlägg om du scrollar ner i denna länken och titta efter inlägget "Utflyktsdag" )
Är man mindfull så är man :-D
7 källor

Ännu en fantastisk sak som Malin gjorde var att hon ibland under yogan sjöng lite mantran…det blev väldigt härligt för vi hade ju ingen musik mer än den som naturen bjöd på till yogapassen.
Yoga på utflyktsdagen 

Det fanns ju två figurer till på den här resan som var med och gjorde den minnesvärd…Camilla Lebert Hirvi som jag nämt tidigare och hennes man Erik Lebert Hirvi.
Camilla som kallar sig för Digital Nomad är en fantastisk inspirationskälla till mig i mitt tänkade om vårt kommande livsäventyr ombord på båten. Just nu delar hon och Erik sin tid mellan Sverige, Thailand och Grekland. Camilla hjälper människor att leva sin dröm och hon är en fantastisk coach och terapeut. Jag träffade henne enskilt och är fylld av inspiration hur jag ska jobba vidare för att kunna ha en inkomst även sedan. Hon hade även en workshop under veckan där hon pratade om "vem jag är" och "vad vill JAG". Hur man lär sig vad för typ av personlighet man är och att det kan vara bra för att veta t.ex var man hämtar sin energi, din hemmaplan och vad vill jag…gör jag saker för min skulle eller för att det förväntas av mig eller för någon annan? Detta b.la vilket gav ännu mer tankar och reflektioner om mig själv.
Malin Berghagen & Camilla Lebert Hirvi
Jag har verkligen lärt känna mig själv på ett helt nytt sätt under denna veckan!
Erik håller på med reflexologi och det provade jag på…och skönt är väl väldigt dumt att säga att det var  mer plågsamt men otrolig intressant och givande. Reflexologi kallas även zonterapi så det handlar om punkter på fötterna som är kopplade till olika delar av kroppen helt enkelt….vilket visade sig stämma väldigt bra då jag hade väldiga smärtor på de ställen som är kopplade till nacke och höfter….b.la. Han var väldigt pedagogisk och förklarade mycket bra hur det hängde ihop och vad jag skulle kunna göra åt vissa saker för att det skulle bli bättre.
Malin Berghagen med ett av min halsband i amazonite "by Kreativa Pirater " ;-)

På avskedsmiddagen fick Malin ett av mina malashalsband som jag har gjort vilket visade sig vara en av hennes favoritstenar, amazonite. Detta var inget jag hade planerat att göra utan bara något jag kände för i stunden och påhejad av Camilla och Jennie så blev även det väldigt lyckat.

Som sagt….det finns ohyggligt mycket att skriva om men nu klarar inte jag att sitta vid datorn och skriva mer min nacke skriker vila så det tänker jag lyssna på….vi har ju en lite speciell vecka framför oss så bäst att lyssna så mycket som möjligt på kroppen….vi ska ju orka ha en studentfest hemma nästa fredag ;-)

Ha en skön torsdagkväll, själv tar jag helg nu medans Svante får slita till 22 ikväll och även på dagen imorgon……då passar Coccos och jag på att ha tjejmys här på båten <3 När Svante slutar sen går jag upp så vi kan ta en bastu…..Det gäller att njuta av allt som är bra….här och nu…..och regnar det ute så får man göra det bästa av det som finns inne!

Tacksam, minns, njuter, saknar…..<3
Jennie, jag & Camilla




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar