Skrivet 10/7-2015
Jag står i fören och drar allt vad jag kan i den långa tampen....jag vet det behöver gå fort nu för det är galet strömt här och kulingvindar som pressar oss utåt mellan pålarna och utanför de här pålarna ( som danskarna envisas att ha överallt så man ska lägga till emellan och "fånga" till aktertamparna) blir det jätte grundt bara någon meter ut....
Jag drar med full fokus på tampen...å, nej den har fastnat....vilken tur det var bara en liten "knick". Klart!
Jag reser mig upp för att hålla lite koll på fören när Svante backar ut...hoppsan vi drar i lite med ena sidan i den ena pålen med surfbrädan och peken. Ingen större fara, vi är ut och Svante har vänt upp. Vi klarar det! Eller?? Plötsligt ser jag hur båten pressas tillbaka in mot de andra pålarna med sidan, av strömmarna...jag ser hur vi går rakt mot en påle med peken och vi har rätt bra fart för att Svante ska kunna styra i strömmarna överhuvudtaget...vänder mig mot Svante, beredd att ropa för att be honom styra mer utåt men inser snart att han vet och ser men kan inte göra annat än att gasa mer och försöka med mer motorkraft få båten att svänga från pålarna....instinktivt vill jag göra något för att "rädda båten" men inser att det endast skulle sluta med benbrott om jag försöker stoppa upp mot pålen, jag kan bara vänta.....
Bara centimeter från pålen lyckas Svante få ut fören så vi bara går emot pålen med sidan. Puh!
Skönt att inte ha en båt för flera miljoner som man måste vara jätterädd om....
Men...det räckte tydligen inte med den adrenalinkicken den här dagen....med skakiga ben efter det som nyss höll på att hända, börjar jag plocka in fendrar från båtens sidor. Hinner inte få upp alla förrän Svante ropar att han behöver ta upp förseglet för att få hjälp att ta sig framåt i de starka stömmarna. ( det var dessutom ganska smalt och färjetrafiken här ganska tät...å vi ville INTE ligga här om det skulle dyka upp en färja!)
När seglet kom upp insåg jag snabbt att jag behövde hålla låg punkt och gick ner på knä på fördäck och hakade snabbt fast mig i livlinan ( så tacksam för min nya flytväst inköpt igår som Svante satte i ett rep med kabinhakar så för att jag också ska kunna göra saker på däck säkert om det är stökigt väder..) och mycket riktigt fångades seglet snabbt upp av kulingvindarna och båten började luta kraftigt, skönt att sitta fast då :-)
Det var fler båtar på väg ut ur kanalen från Svendborg ut mot Stora Bält vilket gjorde det fortsatt lite nervöst och väl spännande när båtarna lite nära ibland dansade åt olika håll på strömmarna och till kulingvindarna.
Till slut kom vi ändå ut och visst kände vi väl lite oro att det skulle vara för blåsigt fortfarande när vi kom ut på mer öppet hav....det hade ju trots allt blåst minst styv kuling i 2 dagar så vi hade legat kvar i Svendborg och inväntat lite lugnare vindar och helst inget regn...
Å visst var det blåsigt därute på Stora Bält men eftersom vindarna var väst - nordväst och vi skulle uppåt så fick vi vinden i sidan och då seglade vår pärla fint och stabilt. Vindarna var mer jämt hårda här ute än inne i kanalen där det blev väldigt byigt.
Så på höga vågor och med ordentligt med vind i seglen som gled vi nu fram med endast förseglet i 6-7 knop ända upp till Korsör.
Det har verkligen varit en semester med varierad segling och då mest av det antingen jättelugna slaget eller tuffare.....inte mycket däremellan ;-)
Vattnet är fantastiskt i alla sina skepnader....spegelblankt å stilla, vågigt å skummande, virvlande, högt å lågt.....men alltid väldigt vackert på sitt alldeles speciella sätt <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar